Jag brukade bli triggad av fraser som ”du skapar din egen verklighet”. Helt ärligt klandrar jag inte mig själv för det. Det finns många som pratar om egenansvar och slänger ur sig sådana fraser som gör det på ett väldigt okänsligt sätt och tar noll hänsyn till strukturer och trauman. Men det ligger något i uttrycket och tankarna bakom, och jag skulle vilja dela med mig av min syn på det. Genom att dela med mig av min resa mot acceptans, läkande och självkärlek.

Du är ansvarig för ditt liv men inte för andras handlingar

För det första vill jag prata om skillnaden på egenansvar och att vara fullkomligt ansvarig. Vissa som slänger sig med sådana här uttryck får det nämligen att låta som att vi är ansvariga för ALLT i vårt liv. Jag anser att vi är ansvariga för oss själva och vårt liv men att det alltid kommer finnas saker vi inte kan styra. Du har inte valt familjen du fötts till. Eller vilken hudfärg du har fötts med, vilket kön eller andra förutsättningar.

Att du har ansvar för ditt liv tar inte bort strukturer eller ansvaret andra har för sina handlingar. Det handlar inte om att säga att saker som har hänt dig var okej eller att det inte gjorde ont. Snarare handlar det om att välja hur du förhåller dig till det. Om du väljer att läka det som har hänt dig eller stanna kvar i det. Om du väljer glädje och att se det vackra i dig själv och andra eller håller fast vid smärtan. Att du spelar en roll i hur det som har hänt dig i det förflutna påverka din framtid.

”Vi är alldeles för många kvinnor som har blivit lärda att någon annan ska rädda oss. Det är dags att vi börjar rädda oss själva.”

För mig har det inneburit år efter år av djupgående terapi. Att vi har ett ansvar över vårt eget liv innebär inte att det är lätt eller att det går över en natt. Låt det ta tid. Det kan vara tungt att läka sina djupaste sår. Framförallt om det är det enda du känner till. Men det finns en annan väg. Och om du frågar mig så är det tusen gånger bättre att gå igenom smärtan av att läka det förflutna än att leva kvar i det hela våra liv. Det finns något mer där ute än vad vi har lärt oss är möjligt. Och ofta finns det på andra sidan smärtan och läkningen. Att du har gått igenom smärta gör dig inte trasig. Snarare ger det dig en fantastisk möjlighet att se på världen med andra ögon och verkligen uppskatta ljuset.

• 

Du kan bara förändra dig själv

För mig handlar inte egenansvar om att klandra oss själva för allt vi har varit med om. Eller att ta på oss ansvaret för andras handlingar. Som jag ser det handlar det snarare om att acceptera att vi bara kan förändra oss själva. Att se att vi absolut är påverkade av saker som familjen vi har vuxit upp i och samhället i stort men att förändring måste börja med oss själva. Vi kan inte förändra personer i vår närhet men vi har rätt att välja vilka personer vi vill ha i vårt liv. Det går inte att gå tillbaka och ändra vår skoltid och hur vi behandlades av klasskamrater men vi kan jobba för att läka det och komma vidare i livet. Att låta det komma upp, göra ont och vara där för oss själva samtidigt som vi tar steg för steg mot livet vi vill leva.

Som jag ser det handlar inte egenansvar om att klandra eller skuldbelägga sig själv. Tvärtom handlar det om att ta tillbaka makten över våra egna liv. Att vara modiga och se hur saker har varit och välja annorlunda. Egenansvar handlar inte om att säga elaka saker till oss själva för att vi till exempel inte har tagit tag i vår ekonomi eller att vi har skött saker dåligt i en relation. Tvärtom handlar det, som jag ser det, om att vara hjältinnan i vår egen historia. Att fråga oss: Vad kan jag lära mig av det här? Hur skulle jag vilja göra saker annorlunda framöver? Vad mer är möjligt bortom det här?

• 

Är du hjältinnan i din egen historia?

Som jag ser det är en av de största handlingarna av självkärlek att ta tillbaka makten över våra liv. Att inte vänta på att någon annan ska säga till oss att vi är tillräckliga eller ge oss möjligheter att skapa förändring. När vi inser att vi har ett val kan vi faktiskt välja. Att inse att man har ett ansvar över sitt eget liv kan verka läskigt till en början men i slutändan är det otroligt befriande. Så länge vi lägger ansvaret för hur vårt liv ser ut på andra så är våra händer bakbundna. Genom att se vårt egenansvar håller vi nyckeln till vår egen lycka och personliga utveckling.

Betyder det att andra inte har ett ansvar för sina handlingar? Absolut inte. Trollar det magiskt bort strukturer? Nope. Det innebär helt enkelt att i ditt liv, med de förutsättningar du har, har du en möjlighet och ett ansvar att välja det du kan välja. Du kan vara hjältinnan i din egen historia och välja självkärlek och utveckling eller stanna kvar i en passiv offerroll. Vi är alldeles för många kvinnor som har blivit lärda att någon annan ska rädda oss. Det är dags att vi börjar rädda oss själva.

Lästips: Varje gång jag lyssnar inåt så hittar jag nya lager