Myter om ADHD och hyperaktivitet

När du tänker dig någon med ADHD och hyperaktivitet kommer kanske en stereotyp bild upp. En vild pojke som klättrar på väggarna. Som säger konstiga saker och inte sitter still. Kanske bråkar med kompisar stup i kvarten. Vår syn på ADHD, och andra NPF-diagnoser, är oerhört förenklad och kunskapen är låg i samhället i stort. Det är ett enormt problem då vi uppmärksammas först då det har lett till utbrändhet eller självdestruktiva beteenden.

Även om många av oss med NPF-diagnoser har saker gemensamt så visar det sig ofta på olika sätt. De faktorer som påverkar om du får en ADHD-diagnos kommer till uttryck på väldigt olika sätt hos olika människor beroende på andra förhållanden. De tecken som vi ofta kopplar till diagnoser är dessutom ofta tecken på att personen inte mår bra, inte på själva diagnosen i sig, vilket är ett stor problem då det gör att vi inte får hjälp i tid. Idag vill jag prata både om hur ADHD och hyperaktivitet tar sig uttryck i mitt liv men även hur vi kan öka förståelsen i samhället i stort.

Hyperaktivitet och ADHD hos kvinnor

För det första vill jag prata om kvinnors ADHD. Hyperaktivitet visar sig nämligen på olika sätt och kvinnors ”symptom” har inte uppmärksammats på samma sätt som män. För mig sätter sig hyperaktiviteten ofta inombords. Tankarna far genom huvudet i ljusets hastighet och jag kan inte ens stänga av dem när jag vill sova. Det sätter sig även i mindre fysiska handlingar, som till exempel att jag alltid byter ställning där jag sitter eller pillar på något. När jag var yngre ritade jag ofta på ett papper bredvid mig. Det kan även visa sig som att man startar upp en massa nya projekt för att man är rastlös vilket är en kombination av hyperaktivitet och impulsivitet.

”Många av oss har känt oss förminskade och ifrågasatta av omgivningen hela våra liv men om någon visar genuint intresse så är det enklare att berätta. Visa empati. Förutsätt inte att alla fungerar som du. Det är en väldigt bra start om du vill förstå personer med NPF-diagnoser bättre.”

Så hur kan man då blir uppmärksam på inre hyperaktivitet? Om man upplever det så tror jag att mycket handlar om att bekräfta sina egna upplevelser. Att läsa på om ADHD och se om man känner igen sig i olika beskrivningar. I boken ADHD – Från duktig flicka till utbränd kvinna finns många bra exempel och det finns även konton som ADHD Couple som tar upp konkreta exempel. Förståelsen fixar inte allt, men det kan i alla fall ge en mer empati för sig själv.

När det kommer till omgivning så tror jag att det viktiga är att öppna ögonen och vara lyhörd. Om en elev i skolan verkar ha svårt att koncentrera sig, hur kan du som lärare fånga upp det? Är det kanske ditt barn som verkar ha tusen tankar som far genom huvudet? Var nyfiken och lyhörd. Många av oss har känt oss förminskade och ifrågasatta av omgivningen hela våra liv men om någon visar genuint intresse så är det enklare att berätta. Visa empati. Förutsätt inte att alla fungerar som du. Det är en väldigt bra start om du vill förstå personer med NPF-diagnoser bättre.

Impulsivitet, hyperaktivitet och hur det visar sig i vardagen

När jag pratar om hyperaktivitet så går det ofta hand i hand med impulsivitet. För mig hänger nämligen de där tankarna och idéerna som konstant far runt inom mig även ihop med att jag drar igång dem innan jag hinner tänka. Min ADHD känns ibland som en inre virvelvind som även får avtryck i mitt liv. Det jag tror att många tänker utifrån är att det måste vara stora saker. Att det handlar om just att klättra på väggarna, slåss eller tända eld på saker. Men ADHD kan också visa sig genom att man lagar fem olika maträtter på en gång. Att man börjar organisera köket under tiden man lagar mat. Eller börjar rensa ut garderoben när man skulle vika tvätt.

Jag tror att vi alla hade vunnit mycket på att prata mer om subtila tecken på ADHD. För det kanske inte låter som ett stort problem utifrån att vi drar igång tusen olika projekt, men det leder ofta till att vi inte orkar slutföra dem och sitter med kaoset efteråt. Ironiskt nog så är vi även känsliga för överstimulans och därför kan det trigga ett otroligt obehag att ha dragit ut hela hemmet. Eller att köket ser ut som ett bombnedslag.

När dessa situationer, som kanske i sig inte verkar så stora, upprepar på vardaglig basis så leder det i längden till stora problem. Det ger dessutom en stor risk för utbrändhet. Vi måste börja se tecken i tid istället för att uppmärksamma NPF-diagnoser först när det har gått alldeles för långt. Kvinnor med ADHD blir alltför ofta uppmärksammade först när de har blivit utbrända och gått in i väggen. Det ska inte behöva vara så.

Lästips: Redskap som hjälper mig i min vardag med ADHD

Stötta kvinnor med ADHD innan vi blir utbrända och går in i väggen

Så hur kan vi se till att, framförallt, kvinnor med ADHD får hjälp innan vi går in i väggen? För det första behöver vi sprida kunskap om hur ADHD faktiskt fungerar och tar sig uttryck i vardagen. Det betyder såklart inte att det ser likadant ut för alla, men om vi ökar den generella kunskapen så kan vi alla vara mer uppmärksamma innan det går så långt som till utbrändhet eller andra hälsobesvär. Vi måste även vara medvetna om normer kring genus, den duktiga flickan och hur kvinnor alltför ofta maskerar sina svårigheter för att inte vara till besvär för omgivningen. De strategier vi tar fram för att vara andra till lags kanske gör det mindre jobbigt för andra, men det leder ofta till att hyperaktiviteten sätter sig ännu mer inombords och att vi till slut går sönder.

Och även bortom ADHD-diagnoser så tänker jag att vi kan ha mer empati och förståelse för varandra. Att en bredare syn kring detta kan hjälpa samhället i stort. Det finns många som är känsliga för mycket intryck, som har svårt att få ihop vardagspusslet och som inte passar in i normer trots att de inte har diagnoser. Stressen och pressen vi upplever idag kring att försöka trycka in oss själva i en liten box gör otroligt stor skada. Men att börja med att se sårbarheten hos kvinnor med ADHD är en bra ingång. Vi ska få leva, inte bara överleva.

Lästips: Min resa mot en ADHD-diagnos, del 1

Leave A Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *